Energiföretagen förklarar: Spotpriser, intäkter och kostnader

Aktörerna på elmarknaden möter många olika risker och det är därför centralt för seriösa aktörer att ha en utvecklad strategi för att hantera dessa. Elprisets variationer tillhör de viktigaste och för att säkra intäkter respektive kostnader agerar dessa på den finansiella prissäkringsmarknaden. På så sätt reduceras exponeringen mot spotpriset, vilket kan vara till såväl för- som nackdel när man tittar i backspegeln.

Prissättningen på marknaden

Elmarknaden är egentligen inte en enda marknad utan fyra delmarknader för prissäkring, dagen-före-handel, intra-dag-handel respektive balansreglering. De intäkter och kostnader som uppstår på alla fyra marknader påverkar slutnotan för såväl producenter som elanvändare, men den marknad som vanligen står i fokus för prisdebatten är dagen-före-marknaden eller i dagligt tal kallad spotmarknaden. Av stort intresse är även prissäkringsmarknaden.

Handeln på spotmarknaden sker genom ett auktionsförfarande för nästkommande dygns alla timmar. Resultatet av denna auktion publiceras varje dag klockan 13.00 på olika elbörsers hemsidor.[1] De elpriser som auktionen resulterar i är också de priser som gäller för all produktion respektive användning inom respektive elområde. Det är också dessa priser som ligger till grund för kundens avtal om rörligt pris.

Prissäkringsmarknaden är en marknad där exempelvis elproducenter, elhandelsföretag och elanvändare kan säkra sina framtida kostnader eller intäkter och på så sätt inte vara beroende av hur spotpriset varierar. Detta sker genom olika finansiella produkter med olika löptid. Handel kan göras på dygns-, vecko-, månads-, kvartals- eller årskontrakt för en tidsperiod på upp till tio år. Till skillnad från spotmarknaden sker handeln i säkringsprodukter kontinuerligt, det vill säga aktörer träffar löpande avtal med varandra och det finns inget pris som gäller alla aktörer. Man kan säga att prissäkringsmarknaden är en vadslagning mellan köpare och säljare om vad det framtida spotpriset i genomsnitt blir för en viss tidsperiod. Detta sker även på alla andra råvarumarknader, som de för metaller och jordbruksprodukter.

Det ska också framhållas att kontrakten på den finansiella marknaden är helt finansiella, det innebär alltså ingen skyldighet att vare sig producera eller använda el. Så den faktiska el som ska produceras respektive användas måste fysiskt anskaffas via till exempel spotmarknaden. Men genom att kombinera den fysiska handeln med finansiell handel har köpare respektive säljare säkrat sin slutliga kostnad, oavsett spotpriset.

Som exempel kan en säljare (producent) och en köpare (ett elhandelsföretag) träffa ett prissäkringsavtal om 50 öre/kWh för nästa år. Om spotpriset en timme blir 60 öre/kWh så ska säljaren betala 10 öre/kWh till köparen. Om spotpriset skulle bli 40 öre/kWh så ska köparen betala 10 öre/kWh till säljaren. Detta gäller då för årets alla 8 760 timmar. Innebörden är att säljaren i genomsnitt får 50 öre/kWh för den avtalade volymen och att köparen i genomsnitt betalar 50 öre/kWh. Detta oavsett den intäkt som producenten får genom försäljningen på spotmarknaden och vilket pris som elhandelsföretag behöver betala genom sina inköp på spotmarknaden.

Prispåverkan för kunder

Vi väljer här att fokusera på hushållskunder, men även mindre företag har samma typ av avtal. Industrier med större elanvändning har vanligen individuellt utformade avtal, men även dessa har en koppling till priserna på de marknader som nämns ovan, och oftare är denna koppling starkare än hushållskundernas avtal.

Avtal om rörligt pris finns i två varianter, timbaserade respektive månadsbaserade. De timbaserade avtalen är direkt kopplade till timpriserna på spotmarknaden och således slår prisvariationerna direkt igenom på kundens faktura. Även om det finns hushållskunder som har timbaserade avtal är de mycket få.

Månadsbaserade avtal innebär att priset per kilowattimme baseras på ett volymvägt genomsnitt av spotpriset för månadens alla timmar. På så sätt smetas kostnaden för enskilda timmar med höga priser ut över hela månaden. Enligt statistik från SCB utgjorde avtal om rörligt pris 54 procent av alla elhandelsavtal i oktober 2021. (Mer statistik om exempelvis avtalsformer kan hittas i Energiföretagens bildspel som uppdateras kontinuerligt: Elmarknadsstatistik - Energiföretagen Sverige

Kunder med avtal om fast pris påverkas inte direkt av de ändrade spotpriserna då dessa vanligen baseras på vilka priser som elhandelsföretaget själva har prissäkrat sina inköp för. Dock är det inte ovanligt att priserna på den finansiella marknaden stiger efter en period med höga spotpriser och på så sätt påverkas prisnivån för fasta avtal vid nyteckning av avtal.

Det finns ytterligare tre faktorer man ska ha i åtanke när det gäller de slutliga kostnaderna.

• I fakturan till elnätsföretaget ingår kostnader för inköp av el för att täcka förlusterna i elnätet. Dessa upphandlas till spotpris och därmed påverkas även kundens nätkostnader till viss del av elprisets upp- och nedgång.
• Även om elpriset kan stiga av flera anledningar så är det vanligen förknippat med kallt väder med ökad elanvändning som följd. Kallt väder ökar värmebehovet som utgör en stor del av hushållens energikostnad.
• Medan energiskatten på el är konstant så innebär momssatsen på 25 procent en multiplikatoreffekt på kostnaden.

Prispåverkan för producenter

Elproducenternas riskhantering skiljer sig åt beroende på många faktorer. I första hand vilken typ av elproduktion man har och vilken riskpolicy som ägarna antagit. Det finns därför stora variationer mellan företagen men det är direkt ovanligt att en producent, inför produktionsperioden, inte skulle ha prissäkrat en stor del av sin produktion. En bedömning är att det är en mycket liten andel som inte har säkrat åtminstone 60 procent av sin produktion före själva leveransen och att det inte är ovanligt med andelar över 80 procent. Genom prissäkringen har producenten försäkrat sig om framtida intäkter utan att vara beroende av om spotpriserna är låga eller höga.

Åren 2020 och 2021 är bra exempel på prisvariationer på elmarknaden. Genom prissäkring drabbades inte elproducenterna av rekordlåga elpriser, samtidigt som de under 2021 inte fullt ut kunde dra nytta av de rekordhöga priserna. Och de omvända gäller för elanvändare som säkrar sina elpriser.

Risksäkringsstrategierna kan vara oerhört komplicerade, så nedanstående är ett mycket förenklat exempel med en mycket liten vattenkraftsproducent som har en normal produktion om 100 MWh – vilket motsvarar årselanvändningen i 5 villor med el som uppvärmning. I exemplet har marknaden präglats av en period med låga priser men under det sjunde året har priserna ökat på grund av låga magasinsnivåer.

Ägaren till elproduktionen föreskriver en riskpolicy som säger att 25, 50 respektive 75 procent av kraften ska vara såld 3, 2 respektive 1 år i förväg innan år 8. Detta innebär att endast 25 procent av den förväntade produktionen är exponerad mot spotpriset vid ingången av året.

De låga magasinsnivåerna innebär att producenten inte kan producera 100 MWh utan endast 85 procent av de förväntade, det vill säga 85 MWh. Det innebär att denne endast har 10 MWh att sälja till spotpriset år 8 som var 500 SEK/MWh.

Resultatet av riskpolicyn är att producenten erhåller ett genomsnittspris, i det här fallet på 220 kr/MWh, och inte spotpriset 500 kr/MWh för hela den producerade volymen.

Sammanfattningsvis:

För såväl elkunder som elproducenter är således de totala kostnaderna respektive intäkterna mer komplex än att bara utgå från spotpriset en given timme. De flesta kunder, även om de har rörligt avtal, betalar till exempel ett snittpris över månaden. Dessutom är det periodvis mycket låga elpriser, vilket gör att det mest rättvisande är att titta på elkostnaden över ett år och inte enskilda timmar. Stora elproducenter och större industrikunder har långsiktiga avtal som gör att de inte påverkas i så stor omfattning av spotpriser som går upp eller ner över en kort tid.

[1] Exempelvis Market data | Nord Pool (nordpoolgroup.com) eller https://www.epexspot.com/en/market-data

Läs också: Varför skiljer sig kundens pris från priset på elbörsen?