Från norra till södra Sverige slingrar sig kraftledningar med förgreningar ut i landet i ett finmaskigt elnät. Det är en väl utvecklad infrastruktur, som har betytt lika mycket för Sveriges välstånd som våra vägar och järnvägar.

Sedan slutet av 1990-talet har svenska elnätsföretag satsat cirka 40 miljarder kronor på att vädersäkra elnäten genom att ersätta oisolerade luftledningar med nedgrävda kablar.

Elektrifieringen av Sverige började tidigt, redan i slutet av 1800-talet fick vissa städer elektrisk belysning. När sedan vattenkraften började byggas en bit in på 1900-talet växte ett stamnät fram för den el som skulle transporteras från kraftverken.

Idag är det svenska elnätet cirka 54 500 mil (= 13,6 varv runt jorden) varav 32 950 mil är jordkabel och 21 550 mil luftledning. Leveranssäkerheten i det svenska nätet ligger på 99,98 procent.

Stamnätet består idag av 15 000 kilometer högspänningsledningar. Ledningarna närmast de större kraftverken är kraftiga högspänningsledningar och ingår i stamnätet. Här har elektriciteten en mycket hög spänning, 400 000 volt (400 kV).

Elektriciteten transporteras långa avstånd i stamnätet för att sedan ledas vidare i regionnätens ledningar med spänningar från 130 kV ner till 20 kV.

Innan elen förs in i regionnätet har den transformerats från spänningsnivån 220 kV eller 400 kV till regionnätens nivå. Elintensiva industrier som smältverk och pappersbruk får oftast sin el direkt från regionnätet.

De lokala elnäten tar vid efter regionnäten och skickar elektriciteten vidare till mindre industrier, hushåll och övriga användare. Innan elen når våra vägguttag har den stegvis transformerats till 230 Volt, vilket är den spänning vi har i våra hem.

De äger elnäten

Det är 170 företag som äger elnäten i Sverige. Varje företag har inom sitt geografiska område ensamrätt att tillhandahålla elnätet till kunderna. Stamnätet har bara en ägare; det statliga affärsverket och myndigheten Svenska Kraftnät (förkortat SvK). Stamnätets kunder är nästan uteslutande de elnätsföretag som äger regionnäten.

Tre elnätsföretag; E.ON Elnät Sverige, Vattenfall Eldistribution och Fortum Distribution, äger större delen av de svenska regionnäten.

Sedan slutet av 1990-talet har svenska elnätsföretag satsat cirka 40 miljarder kronor på att vädersäkra elnäten genom att i första hand ersätta oisolerade luftledningar med nedgrävda kablar.

Det arbetet påskyndades efter stormen Gudrun år 2005 och stormen Per två år senare. Cirka 5 700 mil ledning skulle totalt åtgärdas enligt ursprungsplanen. Av detta återstod i slutet av år 2010 cirka 500 mil.

Sedan några år tillbaka finns en utbredd samverkan mellan elnätsföretagen vid storstörningar. Då går man samman och hjälper varandra vid svåra situationer. Den omfattande händelserapporteringen via Sveriges Radio har byggts ut rejält. Röjningsfrekvensen längs de svenska ledningsgatorna har dubblerats och numera sker röjning vart fjärde år mot tidigare vart åttonde år.